|
Estniska (eesti keel) är ett östersjöfinskt språk som är nära släkt med finskan. De skiljer sig dock mer än vad svenska och danska gör, eller svenska och norska. Många estniska ord liknar motsvarande finska ord, men trycksvaga vokaler har i stor utsträckning apokoperats så att orden ofta är någon stavelse kortare. Till skillnad från finskan och den mer avlägset besläktade ungerskan saknas vokalharmoni i riksspråket (exempel: tänav, süütus, sellepärast) och de flesta dialekter. Alfabet Alfabetet består av följande 32 bokstäver: A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, Š, Z, Ž, T, U, V, W, Õ, Ä, Ö, Ü, X, Y Det officiella alfabetet har inte bokstäverna C, Q, W, X och Y. Uttal Estniskan har nio vokaler och fjorton konsonanter. Ett drag som är ovanligt bland världens språk är att både konsonanter och vokaler har tre fonematiska längder( kvantiteter): kort, halvlång och lång eller, som de också ibland benämns, kort, lång och överlång. Vokaler Estniskans nio vokaler är a e i o u õ ä ö ü, plus en som används i lånord, y. Estniskan har inte kort-lång-system som svenskan, utan alla vokaler har ett fast uttal samt tre vokallängder. Även diftonger kan vara halvlånga. Det är ingen skillnad på lång och halvlång vokal i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ` (grav accent) före ordet. Fonem (IPA) Grafem Exempel ɑ a aga "men", "emellertid" e e ema "mor" i i isa "far" o o onu "farbror", "morbror" u u uus "ny" ɤ õ sõber "vän" æ ä lähen "jag går" ø ö töö "arbete" y ü ütlen "jag säger" Konsonanter Estniskans fjorton konsonanter är b d g h j k l m n p r s t v, plus åtta som används i lånord, c q w x f š z ž. Alla klusiler har halvlånga variationer (markeras med dubbelvokal). Fyra konsonanter kan muljeras, l s n t. Detta markeras ej i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ´ (akut accent) efter den berörda konsonanten. Fonem (IPA) Grafem Exempel p b halb "dålig" t d kord "gång" k g õige "rätt" j j juba "redan" kː k õpik "lärobok" l l laud "bord" m m mets "skog" n n naine "kvinna" pː p õppima "att lära" r r Rootsi "Sverige" s s suur "stor" tː t raamat "bok" v v või "eller" Kasus Estniskan har 14 kasus. Här följer en tabell över hur man deklinerar dem: exempelordet är "lennuk" (flygplan). Estniskan skiljer inte på bestämd och obestämd form, men för enkelhetens skull står översättningarna bara i endera formen. Singular Plural Betydelse Suffix Nominativ lennuk lennukid flygplanet se nedan Genitiv lennuki lennukite flygplanets a e i u eller inget Partitiv lennukit lennukeid flygplanet t d a e i eller u (i singular), id sid i e eller u Illativ lennukisse lennukitesse in i flygplanet -sse eller förlängning av stammens slutkonsonant1 Inessiv lennukis lennukites i flygplanet -s Elativ lennukist lennukitest ut ur/om flygplanet -st Allativ lennukile lennukitele åt flygplanet -le Adessiv lennukil lennukitel på flygplanet -l Ablativ lennukilt lennukitelt från flygplanet -lt Translativ lennukiks lennukiteks (så)som ett flygplan -ks Terminativ lennukini lennukiteni fram till flygplanet -ni Essiv lennukina lennukitena (använd) som flygplan -na Abessiv lennukita lennukiteta utan flygplan -ta Komitativ lennukiga lennukitega med/per flygplan -ga 1 Sistnämnda så kallad kort illativ. Exempel: linn 'stad', genitiv linna (med halvlångt n), illativ linna (med långt n). Nominativ Kasuset nominativ används främst för att markera subjektet till ett finit verb eller predikatsfyllnad och ibland även objekt.[1] Förleden i sammansatta ord kan också stå i nominativ, även om genitiv är vanligast. Exempel: lennuk on suur – flygplanet är stort see on lennuk – detta är ett flygplan osta lennuk – köp ett flygplan! paberraha – sedel, papperspengar (papper + pengar) Nominativ singular är grundformen av alla estniska substantiv. Nominativ plural konstrueras genom att lägga till suffixet -d till genitiv singular. Genitiv Kasuset genitiv används på många sätt, bland annat som objekt,[1] attributivt för att ange ägande (i vid bemärkelse), med postposition och som förled i sammansatta ord. Exempel: ostsin lennuki - jag köpte ett flygplan lennuki uks - flygplanets dörr lennuki ees - framför flygplanet lennukimootor - flygplansmotor (flygplanets motor) Genitiv singular är basen för alla kasus i singular, utom nominativ och partitiv. Det innebär att man lägger respektive kasusändelse till genitivformen. Genitiv singular är även basen för nominativ plural. Genitiv plural bildas genom att lägga till suffixet -de eller -te till partitiv singular. Undantagsvis förekommer även ändelsen -e. Partitiv Kasuset partitiv är ett mycket vanligt kasus i estniskan, som främst används som objekt (vissa verb kräver att objektet ska stå i partitiv).[1] Som sådant markerar det ofta en process eller pågående handling. De flesta prepositioner styr partitiv. Kasuset används även efter alla räkneord utom üks, ett: üks lennuk, kaks lennukit. Exempel: näen lennukit - jag ser ett flygplan keset lennukit - mitt i flygplanet Partitiv singular bildas på flera sätt, till exempel genom att ändelser läggs till genitiv singular: lennuk:lennuki → lennukit; pime:pimeda → pimedat (mörk; blind); õpik:õpiku → õpikut (lärobok). I andra exempel används nominativformen: rikas:rikka → rikast (rik); lind:linnu → lindu (fågel). Bildandet av pluralformen av partitiv kan ibland vara knepigt och formen har rykte om sig att vara bland de största utmaningarna när man lär sig estniska. Övriga kasus Övriga kasus baseras på genitiv singular respektive genitiv plural. För att böja ett ord i ett övrigt kasus läggs helt enkelt kasusets suffix till respektive genitivform. |
About us|Jobs|Help|Disclaimer|Advertising services|Contact us|Sign in|Website map|Search|
GMT+8, 2015-9-11 20:12 , Processed in 0.248119 second(s), 16 queries .
